Litiumjonteknik hos Spedition Fritz

Mer flexibel, ekonomisk, robust: I det högfrekventerade hanteringslagret för styckegods i Heilbronn i Tyskland har transportföretaget ställt om sin truckflotta från blysyrateknik till modern Linde litiumjonteknik.

Ur ett fågelperspektiv liknar aktiviteten på området hos Fritz GmbH & Co. KG till viss del en bikupa: Varannan minut rullar en lastbil in på gården, upp med portar och rullportar, lasta eller lasta av varor, lastbil kör ut – innan nästa kommer. Under högtrafik hanteras här i Heilbronn, inte långt från motorvägsmotet Weinsberg där A6 och A81 möts, runt 140 lastbilar om dagen. Det motsvarar runt 2 500 försändelser som går in och ut från den högfrekventerade logistikhubben på ett dygn. Jämförelsen med en bikupa passar även på ett annat sätt – organisationsgraden: Logistikrutinerna i hanteringslagret för styckegods har anpassats och klockats till den höga frekvensen. En särskild utmaning här är att det inte finns några exakta tidsangivelser när varan ska komma eller hämtas.

Det kräver en stor portion flexibilitet från medarbetarna. ”Vår verksamhet är alltid utsatt för stora variationer”, förklarar Christian Czemmel, områdeschef för styckegodshanteringen hos Fritz. Dessutom är variationen stor på den hanterade varan. ”Förenklat kan man säga att allt som kommer in och går ut hos oss är för stort för posten. Det gäller allt från pallvaror som kroppsvårdsprodukter, byggmaterial och möbler till gallerboxar med maskindelar till gräsmatta på rulle som slutkunden beställt i en webbutik.” Beroende på säsong och konjunkturläge ändrar sig mängd och frekvens av det hanterade godset. För de pallyftare med plattform som används på anläggningen och Elektrisk motviktstruck innebär det ofta arbete på avrop – och beredskap dygnet runt. En logistikprofil som är som gjord för den moderna litiumjonbatterilösningen från Linde Material Handling.

Hur kan det bli bättre?

”Tills för runt 1,5 år sedan var vår truckflotta enbart utrustad med blysyrabatterier. Då var det dags att byta ut de 18 truckarna i kylhallen. Vi pratade med försäljningsrådgivaren Hofmann Fördertechnik och letade efter optimeringspotential”, berättar Christian Czemmel – och Heiko Weißert, som arbetat som Key Account Manager hos Lindes nätverkspartner i nästan 20 år, tillägger: ”De lägre temperaturerna i den ouppvärmda hallen påverkade blysyrabatterierna framför allt på vintern. I den tuffa treskiftsverksamheten ledde detta ständigt till inskränkningar i batteriprestandan med konsekvensen att truckarna var tvungna att köra tidigare än vanligt till bytesstationen.”

Då började man prata om litiumjonbatterier som ett temperaturokänsligt alternativ. ”I slutändan talade den välgrundade ekonomiska beräkningen helt klart för litiumjoner. Samtidigt visste vi vilken kombination av truckar, batterier och laddare som passade bäst här.”

Utnyttja värdefull tid klokt

Men vilka är kriterierna som Fritz hade för att välja denna innovativa laddningsvariant? Den takt som medarbetarna arbetar i riktar sig i mångt och mycket efter de ankommande respektive avgående lastbilarna: När det kommer en lastbil till en av de totalt 44 portarna lastas den först av med en av de tio plattformstruckarna vid rampen och ställs upp i hallen. En medarbetare registrerar streckkoder med skanner som sedan visar motsvarande relationsplats. Efter att godset tagits emot tar kollegorna över med motviktstrucken Linde E16 och transporterar den upp till 1,6 ton tunga lasten till avsedd plats i hallen. Så fort den hämtande lastbilen rullar in på gården, vilket oftast sker samma dag, används E16 för att lasta lastbilen. Under processen uppstår hela tiden korta stunder då truckarna står still. Och rasterna tillkom också. Dessa stilleståndstider kan utnyttjas till fullo: för korta, effektiva stopp för att ladda litiumjonbatteriet.

Passar utmärkt

Laddarna har placerats strategiskt väl på hallens framsida – på ena sidan för lagertekniktruckarna och mittemot för motviktstruckarna, sammanlagt 10 stycken. ”Den springande punkten var för oss nätprestandan. Här gjorde vi en uppgradering med vår elleverantör”, säger Christian Czemmel. ”För att omställningen till litiumjontekniken skulle gå smidigt var det viktigt att känna till de interna processerna väl för att kunna planera nätprestandan och energifördelningen jämnt över dagen”, tillägger Heiko Weißert.

Framgångsmodell(er)

Efter dryga 12 månaders erfarenhet med litiumjonflottan är erfarenheterna på hanteringslagret för styckegods hos Fritz uttalat positiva. Truckarna fungerar tillförlitligt, är tillräckligt starka och är ekonomiska, eftersom litiumjontruckarna använder energin runt 30 procent mer effektivt än blysyrabatterierna och skonar samtidigt värdefulla (personal-)resurser: ”För att byta batterierna hos blysyratruckarna behövde vi alltid extra personal, förutom att vi hela tiden var tvungna att ha fulladdade batterier och ett separat bytesrum. Och eftersom de nya batterierna till skillnad mot blysyravarianten inte bara är temperaturokänsliga utan även helt underhållsfria, slipper vi den här biten. Tidigare tog den här biten runt en och en halv timmes arbetstid varje dag. Det lönar sig!” Då är det inte så konstigt att ledningen för logistikföretaget överväger att sadla om till litiumjonteknik i hela företaget. ”Och så finns det de som säger att vi medelstora företag inte är öppna för nyheter”, skrattar Christian Czemmel.