Bränslecellsteknik från Linde Material Handling
Det är tid för vätgas
Valet av energikällor har blivit allt vanligare. Speciellt inom intralogistiken. Lagertruckar med rätt energikälla påverkar direkt prestanda, kostnad och hållbarhet. Därför erbjuder vi på Linde Material Handling en mängd anpassade energilösningar, så att ni kan välja efter era behov. Vi erbjuder både vätgasdrivna lagertruckar med hybridsystem av bränslecell och litiumjonbatteri.
Vätgas räknas som en av framtidens energikällor, även om användningsområdet är förhållandevis smalt. Tack vare den höga energitätheten, har en given mängd vätgas ca tre gånger mer energi än bensin. Bränslecellssystem kan dessutom tankas snabbt, vilket ger maximal tillgänglighet. Om de tankas med grön vätgas blir bränslecellerna helt utsläppsfria och minskar CO₂-avtrycket avsevärt.
Vätgasen – energi från bränsleceller
Truckar med ett hybridsystem av bränsleceller och batteri är i grunden elektriskt drivna truckar, som använder vätgas som energikälla. Strömmen skapas direkt i trucken. Alla komponenter som behövs finns i en så kallad BRM, Battery Replacement Module, som har samma storlek som ett standardbatteritråg.
I bränslecellsstackarna reagerar vätgas med syre från omgivningsluften och genererar ström, vatten och värme (kall förbränning). Energin som bildas laddar ett inbyggt litiumjonbatteri. Det används som buffert, försörjer trucken med ström vid normal drift, och lagrar ström från energin som erhålls vid inbromsning, så kallad bromsåtervinning. Vid intensivt arbete med höga krav på prestanda kan de även leverera energin direkt till trucken.
Truckar med bränsleceller laddas inte, utan tankas, så de behöver inte stå och vänta vid laddare eller eluttag.
Vid daglig användning fungerar truckarna som vanligt med förbränningsmotor. Efter bara några minuter vid en tankstolpe är de redo att arbeta igen. Beroende på trucktyp kan en tank räcka till ett helt skift.
Fördelarna i korthet
När lönar sig vätgas?
Trots en mängd fördelar är vätgasteknik inte den bästa energilösningen för alla. Det finns krav som behöver uppfyllas för att användningen ska bli lönsam. Det omfattar bland annat en viss storlek på truckflottan och ett visst antal drifttimmar.
Här kan du läsa om när bränsleceller är särskilt lönsamma och vilka branscher som kan gynnas mest.
Hög nyttjandegrad
Vätgasdrivna lagertruckar är särskilt effektiva och håller länge när de används ofta, eftersom bränslecellerna försämras av att slå på och av för mycket. Optimalt är om tekniken används i två- eller treskift. För verksamheter med mindre än 1 200 drifttimmar per år, finns det dessvärre varken någon teknisk eller ekonomisk poäng med att använda bränsleceller. Men om truckens drift är det normala, exempelvis som inom personbils- eller transportbranschen, är den ett tänkvärt alternativ till förbränningsdrivna truckar eller eldrivna truckar med bly-syrabatteri.
Strikta hygienkrav
Till skillnad från bly-syrabatterier bildas inga föroreningar från syror eller andra kemikalier när bränsleceller arbetar. De är rena alternativ som kan användas även i branscher med strikta hygienkrav, exempelvis inom livsmedels- och läkemedelsbranschen.
Få antal truckar
I regel lönar sig vätgasdrivna truckar om det finns över 20 truckar, som används intensivt. Det beror främst på de höga investeringskostnaderna. Införandet av en vätgaslösning innebär inte bara inköp av truckar utan också investering i infrastruktur. Ju fler truckar och ju längre drifttid per truck och år, desto snabbare sparas kostnaden in.
Befintlig infrastruktur
Tillgången vätgas är avgörande för effektivt användande. Sammantaget lönar sig truckar drivna på bränsleceller mest om vätgas (och tillhörande infrastruktur) redan finns på plats. Exempelvis om vätgas bildas som en biprodukt eller används i befintliga produktionsprocesser, transportlösningar eller uppvärmningssystem. I sådana fall är förutsättningarna idealiska för lönsam användning av vätgasdrivna truckar. Om infrastrukturen först behöver upprättas bör lönsamheten kontrolleras från fall till fall.
Begränsad strömförsörjning
Vätgas kan tas till och användas på ställen där el inte finns, eller är svårt att få tillgång till. Exempelvis kanske företagets energiinfrastruktur inte räcker för omställning till truckar med litiumjonteknik (risk för toppar under laddningen). I sådana fall kan vätgas användas som ett kraftfullt, klimatsmart och flexibelt alternativ.
Stödmedel
Bidrag behövs ofta för att täcka de stora kostnaderna för att använda bränslecellstruckar. Det finns olika bidragsprogram på EU-nivå, nationellt och i olika regioner. Beroende på programmet är truckarna eller infrastrukturen berättigade till finansiering. Beräkningarna baseras på minskningen av CO2-utsläpp. Ju större minskning, desto högre sannolikhet för bidrag.
Våra lösningar för vätgas Please remove this.
Redan år 2000 utvecklade Linde den första bränslecellstrucken. Knappt tio år senare var vi den första tillverkaren i Europa att serietillverka vätgasdrivna truckar. Idag kan 80 procent av våra modeller utrustads med vätgas. Det omfattar bland annat:
- låglyftare
- ledstaplare
- ledstaplare
- plocktruckar
- dragtruckar
- skjutstativtrucken
- motviktstruckar
Bränslecellssystemet ”Linde HyPower”
Linde erbjuder kompletta lösningar även med vätgasteknik. Vi kan erbjuda våra kunder truckar, bränslecellssystem och tillhörande service från en och samma leverantör. I vårt utvecklingscentrum i Aschaffenburg har vi utvecklat 24-voltshybridsystemet, Linde HyPower, med bränsleceller. Detta ger en mängd fördelar:
- Högpresterande stackar och stora litiumjonbatterier
- Kraftfull prestanda
- Maxad energi, även vid toppar
- Redo att användas utan uppstart
- Lång livslängd hos hela systemet
- Låg ljudnivå under drift
- Optimal integrering i Lindetruckar
Nya Linde HyPower 24V Fuel Celler är tillgänglig för låg- och höglyftande truckar, dubbelpallstaplare, plocktruckar och dragtruckar.
Infrastruktur är av högsta vikt
En fråga om infrastruktur
Vätgastruckar har många fördelar men ställer höga krav på infrastrukturen. Vätgasen behöver levereras antingen i en tankbil eller direkt till företaget av en leverantör. Företag som vill använda egen vätgas behöver ha tillgång till energi för en elektrolysanläggning.
Bara för transporten och lagringen behöver vissa komponenter finnas, exempelvis tankar, rörledningar och högtryckstampar.
För att spara kostnader och minska de egna CO₂-utsläppen kan strömmen genereras från företagets egna solcellsanläggningar eller vindkraftverk. För att komma igång behövs stora investeringar och en egen vätgasinfrastruktur. Truckar med bränsleceller lönar sig framför allt om företaget redan använder vätgas för andra syften, eller om vätgas bildas som en biprodukt i produktionen.
Från generering till tankning – Lindes egna infrastruktur för vätgas
Sedan maj 2023 har Linde en egen infrastruktur för vätgas i Aschaffenburg, Tyskland. På fabriksområdet produceras vätgas genom elektrolys, med hjälp av certifierat grön el. Lindes infrastruktur möjliggör vätgas för tankning av 21 truckar med bränslecellsbaserad hybriddrift. Linde får på så sätt hela tiden mer kunskap om framtidens vätgasteknik.
Vätgasteknik i praktiken
Studie med BMW-koncernen bekräftar lönsamheten
Redan 2013 testade vi lönsamheten och den tekniska potentialen hos bränsleceller i ett samarbete med BMW Group och institutionen för transportteknik, materialflöde och logistik på Münchens tekniska universitet. Vätgasdrivna lagertruckar var i drift i över 20 000 timmar i BMW:s karossfabrik i Leipzig.
Resultat: H2-driften hade hög tillgänglighet och låg miljöpåverkan. En sak var säker redan då, att tekniken var redo för marknaden och, under vissa förutsättningar, ekonomisk.
Effektiv fabrikslogistik hos Mercedes-Benz
Under mottot ”Daimler Goes Green” testkör Mercedes-Benz bränslecellsdrivna truckar Platsen är världens största fabrik för Mercedes Sprinter skåpbilar i Düsseldorf. Här produceras den populära transportbilen i treskift.
Med hjälp av vätgastekniken sparar man både tid och personalomkostnader för batteribyten. På bara tre minuter laddas bränslecellen med väte och trucken är driftklar igen. En perfekt lösning för smidiga skiftbyten.
